För många år sedan så festade jag alldeles för mycket i mitt liv och för mig bestod festen av att dricka alkohol och känna det där ruset (jag uppfattade det så) och allt var glatt och trevligt... Av det jag minns...
Åren gick... Mina värderingar kring kroppen och hälsan kom att omvärderas och "festande" begränsades till färre och färre tillfällen till att förekomma väldigt sällan nuförtiden. Dvs. jag dricker väldigt sällan mer än ett par glas vin eller någon öl ibland och det räcker.
Jag känner mig lurad av alkoholens effekter! När jag dricker alkohol nuförtiden så känner jag först en liten men kort konstlad känsla av avslappning som snabbt övergår i en känsla av inte vara optimerad för att sedan övergå i en känsla av trötthet... RUSET uteblir och dricker jag mer så känner jag en känsla av att tappa kontrollen = SKITTRÅKIGT!
Jag tänker att många alltför ofta förlitar sig på yttre stimulering för att må bättre inombords.
För en tid sedan så var jag och familjen bjudna till en fest och värdparet hade tagit ett beslut att ha en alkoholfri tillställning... Det kändes verkligen nytänkande och vågat OCH det var hur trevligt och mysigt som helst:-) Inget sludrande, inget tokfrossande MEN massor av skratt och lek:.)
Det känns som att vi många gånger lever kvar i gamla mönster som skapats i ungdomen som vi sedan har väldigt svårt att bryta... Tex "att festa" är synonymt med att bli full på alkohol, eller är man är en tråkmåns om man inte dricker på en "fest". Eller att "fredagsmys" måste innehålla vissa ingredienser annars är det inte "mys".
Jag tror att det går att omvärdera dessa "mysfaktorer".
