6 HUMAN NEEDS Psychology
De sex mentala grundbehoven som styr vårat beteende.
De sex mänskliga behoven - en översikt
Behov 1-4 är våra mest grundläggande behov
1. Säkerhet/Bekvämlighet
Vi vill veta att vi kan undvika smärta/få njutning. Det handlar om överlevnad. Kontroll, trygghet, förutsägbarhet m.m.
2. Osäkerhet/Omväxling
Att känna sig uttråkad är outhärdligt. Vi behöver variation, överaskningar, spänning, m.m. När vi får för mycket säkerhet blir vi uttråkade. Det behövs en balans mellan behov 1 & 2. Men den balansen skiljer sig mycket mellan olika människor. Några behöver mycket omväxling, andra kan inte hantera mer än ett minimum av omväxling.
3. Att vara betydelsefull
Alla vill känna sig viktiga, känna att de behövs, att de är unika på något vis. Det handlar om vårt behov av bekräftelse, vårt behov av att synas.
Det här behovet varierar också mellan människor. Vissa tål bara ett minimum av uppmärksamhet och trivs bäst i kulisserna medan andra bara måste stå i centrum hela tiden. Det handlar om att skilja ut sig från massan, att inte försvinna i mängden.
4. Att känna förening/Kärlek
Vårt behov av kontakt med andra, att höra till, att accepteras som en i gruppen, att samlas kring gemensamma erfarenheter och intressen.
Egentligen är det motsatsen till behov 3. Att vara betydelsefull och unik. När vi blir för unika tappar vi kontakten med andra och känner utanförskap och ensamhet.
Vårt behov av gemenskap varierar också. "Ensamvargar" känner sig kvävd i gemenskap med andra, medan sällskapsmänniskor drabbas av outhärdliga ensamhetskänslor om de inte hela tiden har människor runt sig.
Behov 5-6 är våra högre "andliga" behov.
5. Personlig Utveckling
Allt liv utvecklas eller dör. När människor blivit vuxna saktar utvecklingen av för att ibland stå still. Det är roten till mycket mental ohälsa och många frön som skulle blommat och burit frukt vissnar. Orsaken är ofta att vi blir helt besatta av de fyra första behoven, kanske handlar det om nr. 3 Vara betydelsefull - som involverar oss i energislukande maktkamper eller så handlar det om nr. 1 Säkerhet - som beror på otrygghet till följd av ekonomiska problem - ja det finns oräkneliga varianter på hur vi kan fastna i de fyra första behoven. Men vi måste komma ihåg nr. 5 och 6 annars vissnar vi som människor och världen berövas de blommor och frukter vi var ämnade att bidra med.
6. Att bidra
Behovet att tjäna ett högre syfte, något som är större och mer betydelsefullt än oss själva och vårt eget välmående. Att känna sig kallad till en uppgift, att ge något till andra för givandets egen skull, utan att kräva något i gengäld mer än glädjen att bidra, att ge små saker som vänlighet och ett leende, eller att offra sig för en högre sak, ge sin tid och kraft för att ge möjligheter till andra att växa och själva bidra o.s.v.
*********************************************************
Ja så kan man dela in våra drivkrafter, men varför då?
Som jag ser det finns det flera användningsområden.
Om man förstår vilket behov som är viktigast för en annan människa kan man lättare förstå varför hon handlar på ett visst sätt.
I en konflikt mellan människor kan man, om man vet vilka behov som dominerar var och en, lättare hitta lösningar.
Man har också lättare att påverka och bygga relationer med människor när man bildat sig en uppfattning om vilka behov som är starkast.
Men framför allt kan man komma åt problemet med varför vi gör saker som vi inte borde göra och låter bli att göra det vi borde göra.
Den första frågan - varför vi gör saker vi vet inte är bra, varken för oss själva eller andra, den kan lätt lösas om man ser vilket behov som tillfredställs med ett destruktivt beteende. Robbins ger många bra exempel.
Varför går storstadsungdomar med i kriminella gäng trots att skola och samhälle predikat om farorna? Svaret är enkelt, deras behov av att vara betydelsefulla och känna förening med andra tillfredställs inte lika bra om dom stannar hemma. När dom är med i gänget får dom respekt på gatan och dom slipper sitta hemma och känna sig ensamma och vilsna i en familj som kanske är präglad av missbruk, våld och fattigdom.
Om man ser detta tydligt kanske man tonar ner skräckpropagandan som ändå inte biter, människor gör vad som helst för att uppfylla sina djupa behov, dom går emot andras, samhället och sina egna värderingar om det behövs. Istället kanske man kan starta en dialog med ungdomarna där man pratar om alternativa sätt att uppfylla de behov gängen uppfyller.
Varför använder gängmedlemmar våld?
Att hota en annan människa ger en omedelbar uppfyllelse av behov 3 och 4. Den människa du hotar med ett laddat vapen måste ta dig på allvar, du blir den mest betydlesfulla personen i den människans liv just då. Det uppstår också en stark och laddad förening mellan dig och den person du hotar. Hemma kanske ingen ser dig, dom är drogpåverkade och inkapslade i sina egna problem, dom behandlar dig som luft och ditt behov av förening tillfredställs inte.
Detta kanske uppfattades som "preaching for the choir", alla vet att man skall satsa på idrott till utsatta ungdomar, se dom, ge dom respekt o.s.v. men vitsen var att illustrera hur vi, och kriminella ungdomar med vapen är inget undantag, är beredda att gå emot våra och samhällets värderingar, om vi inte hittar något bättre sätt att uppfylla våra behov.
Varför dricker vi för mycket alkohol, varför äter vi för mycket mat?
Här har vi ett annat, mer vardagligt exempel där vi kan ha nytta av modell. Först måste vi ta reda på vilka behov vi tillfredställer med att t.ex äta för mycket. Vi kanske är ute efter omväxling, vi är uttråkade och vad ger större möjligheter till variation än mat, det kulinariska landskapet är oändligt stort och bjuder på många spännande överraskningar. Om vi disciplinerar oss och äter mindre och nyttigare, ja då hjälper det inte på lång sikt OM INTE vårt behov av omväxling har ersatts med något annat, t.ex. att träffa nya människor, lära sig en ny färdighet, ett nytt språk, resa osv.
Återfall av alla de slag, beror alltid på att det behov som den skadliga lasten fyllde, inte ersatts med något annat. Men först måste man ju veta vilket behovet är och det varierar mellan individer. Dessutom måste var och en formulera behovet, man kan inte gå in här och tolka och gissa. Någon kanske äter mycket för att han som liten fick höra att han var så duktig som åt så mycket. Att äta mycket gjorde honom betydelsefull och fick honom att känna sig omtyckt. För någon annan kanske det handlar om ensamhet och ett behov av kontakt och värme. Hur dumt det än kan låta så är ju maten varm och påminner kanske om modersmjölken och den intima kontakt som var kopplad till dessa tidiga måltider.
Tja, vem vet ... bara jag själv ... men om inte jag själv har dessa saker klart för mig så kan jag aldrig lösa problemet på lång sikt.
Varför tycker jag att den här modellen är så bra? Jag tror det är för att fokus ligger på hur man får människor att växa. Och då är det solklart att denna modell har ett värde. Huvudsyftet är att ändra klass 2-aktiviteter till klass 1-aktiviteter.
Behov 1-4 är våra mest grundläggande behov
1. Säkerhet/Bekvämlighet
Vi vill veta att vi kan undvika smärta/få njutning. Det handlar om överlevnad. Kontroll, trygghet, förutsägbarhet m.m.
2. Osäkerhet/Omväxling
Att känna sig uttråkad är outhärdligt. Vi behöver variation, överaskningar, spänning, m.m. När vi får för mycket säkerhet blir vi uttråkade. Det behövs en balans mellan behov 1 & 2. Men den balansen skiljer sig mycket mellan olika människor. Några behöver mycket omväxling, andra kan inte hantera mer än ett minimum av omväxling.
3. Att vara betydelsefull
Alla vill känna sig viktiga, känna att de behövs, att de är unika på något vis. Det handlar om vårt behov av bekräftelse, vårt behov av att synas.
Det här behovet varierar också mellan människor. Vissa tål bara ett minimum av uppmärksamhet och trivs bäst i kulisserna medan andra bara måste stå i centrum hela tiden. Det handlar om att skilja ut sig från massan, att inte försvinna i mängden.
4. Att känna förening/Kärlek
Vårt behov av kontakt med andra, att höra till, att accepteras som en i gruppen, att samlas kring gemensamma erfarenheter och intressen.
Egentligen är det motsatsen till behov 3. Att vara betydelsefull och unik. När vi blir för unika tappar vi kontakten med andra och känner utanförskap och ensamhet.
Vårt behov av gemenskap varierar också. "Ensamvargar" känner sig kvävd i gemenskap med andra, medan sällskapsmänniskor drabbas av outhärdliga ensamhetskänslor om de inte hela tiden har människor runt sig.
Behov 5-6 är våra högre "andliga" behov.
5. Personlig Utveckling
Allt liv utvecklas eller dör. När människor blivit vuxna saktar utvecklingen av för att ibland stå still. Det är roten till mycket mental ohälsa och många frön som skulle blommat och burit frukt vissnar. Orsaken är ofta att vi blir helt besatta av de fyra första behoven, kanske handlar det om nr. 3 Vara betydelsefull - som involverar oss i energislukande maktkamper eller så handlar det om nr. 1 Säkerhet - som beror på otrygghet till följd av ekonomiska problem - ja det finns oräkneliga varianter på hur vi kan fastna i de fyra första behoven. Men vi måste komma ihåg nr. 5 och 6 annars vissnar vi som människor och världen berövas de blommor och frukter vi var ämnade att bidra med.
6. Att bidra
Behovet att tjäna ett högre syfte, något som är större och mer betydelsefullt än oss själva och vårt eget välmående. Att känna sig kallad till en uppgift, att ge något till andra för givandets egen skull, utan att kräva något i gengäld mer än glädjen att bidra, att ge små saker som vänlighet och ett leende, eller att offra sig för en högre sak, ge sin tid och kraft för att ge möjligheter till andra att växa och själva bidra o.s.v.
*********************************************************
Ja så kan man dela in våra drivkrafter, men varför då?
Som jag ser det finns det flera användningsområden.
Om man förstår vilket behov som är viktigast för en annan människa kan man lättare förstå varför hon handlar på ett visst sätt.
I en konflikt mellan människor kan man, om man vet vilka behov som dominerar var och en, lättare hitta lösningar.
Man har också lättare att påverka och bygga relationer med människor när man bildat sig en uppfattning om vilka behov som är starkast.
Men framför allt kan man komma åt problemet med varför vi gör saker som vi inte borde göra och låter bli att göra det vi borde göra.
Den första frågan - varför vi gör saker vi vet inte är bra, varken för oss själva eller andra, den kan lätt lösas om man ser vilket behov som tillfredställs med ett destruktivt beteende. Robbins ger många bra exempel.
Varför går storstadsungdomar med i kriminella gäng trots att skola och samhälle predikat om farorna? Svaret är enkelt, deras behov av att vara betydelsefulla och känna förening med andra tillfredställs inte lika bra om dom stannar hemma. När dom är med i gänget får dom respekt på gatan och dom slipper sitta hemma och känna sig ensamma och vilsna i en familj som kanske är präglad av missbruk, våld och fattigdom.
Om man ser detta tydligt kanske man tonar ner skräckpropagandan som ändå inte biter, människor gör vad som helst för att uppfylla sina djupa behov, dom går emot andras, samhället och sina egna värderingar om det behövs. Istället kanske man kan starta en dialog med ungdomarna där man pratar om alternativa sätt att uppfylla de behov gängen uppfyller.
Varför använder gängmedlemmar våld?
Att hota en annan människa ger en omedelbar uppfyllelse av behov 3 och 4. Den människa du hotar med ett laddat vapen måste ta dig på allvar, du blir den mest betydlesfulla personen i den människans liv just då. Det uppstår också en stark och laddad förening mellan dig och den person du hotar. Hemma kanske ingen ser dig, dom är drogpåverkade och inkapslade i sina egna problem, dom behandlar dig som luft och ditt behov av förening tillfredställs inte.
Detta kanske uppfattades som "preaching for the choir", alla vet att man skall satsa på idrott till utsatta ungdomar, se dom, ge dom respekt o.s.v. men vitsen var att illustrera hur vi, och kriminella ungdomar med vapen är inget undantag, är beredda att gå emot våra och samhällets värderingar, om vi inte hittar något bättre sätt att uppfylla våra behov.
Varför dricker vi för mycket alkohol, varför äter vi för mycket mat?
Här har vi ett annat, mer vardagligt exempel där vi kan ha nytta av modell. Först måste vi ta reda på vilka behov vi tillfredställer med att t.ex äta för mycket. Vi kanske är ute efter omväxling, vi är uttråkade och vad ger större möjligheter till variation än mat, det kulinariska landskapet är oändligt stort och bjuder på många spännande överraskningar. Om vi disciplinerar oss och äter mindre och nyttigare, ja då hjälper det inte på lång sikt OM INTE vårt behov av omväxling har ersatts med något annat, t.ex. att träffa nya människor, lära sig en ny färdighet, ett nytt språk, resa osv.
Återfall av alla de slag, beror alltid på att det behov som den skadliga lasten fyllde, inte ersatts med något annat. Men först måste man ju veta vilket behovet är och det varierar mellan individer. Dessutom måste var och en formulera behovet, man kan inte gå in här och tolka och gissa. Någon kanske äter mycket för att han som liten fick höra att han var så duktig som åt så mycket. Att äta mycket gjorde honom betydelsefull och fick honom att känna sig omtyckt. För någon annan kanske det handlar om ensamhet och ett behov av kontakt och värme. Hur dumt det än kan låta så är ju maten varm och påminner kanske om modersmjölken och den intima kontakt som var kopplad till dessa tidiga måltider.
Tja, vem vet ... bara jag själv ... men om inte jag själv har dessa saker klart för mig så kan jag aldrig lösa problemet på lång sikt.
Varför tycker jag att den här modellen är så bra? Jag tror det är för att fokus ligger på hur man får människor att växa. Och då är det solklart att denna modell har ett värde. Huvudsyftet är att ändra klass 2-aktiviteter till klass 1-aktiviteter.
Fyra klasser av mänsklig aktivitet
Klass 1-aktivitet: Det känns bra, det är bra för dig, det är bra för andra och det tjänar ett högre syfte.
Klass 2-aktivitet: Det känns inte bra men det är bra för dig, det är bra för andra och det tjänar ett högre syfte.
Klass 3-aktivitet: Det känns bra, men det är inte bra för dig, inte bra för andra och tjänar inte ett högre syfte.
Klass 4-aktivitet: Det känns inte bra, det är inte bra för dig, inte bra för andra och tjänar inte ett högre syfte. (vi gör vad som helst för att uppfylla våra behov när vi är omedveten om dem och därmed oförmögen att hitta alternativa vägar)
